- först med nyheter om medicin


Redan i detta tidiga skede kan vi se att för många av patienterna var responsen längre än ett år och vi kan skönja en progressionsfri överlevnad som är i nivå med CAR-T-behandling,” säger Martin Hutchings.

Praxisförändring: Epcoritamab ger oöverträffad hög responsfrekvens mot DLBCL

EHA: Den bispecifika antikroppen epcoritamab imponerar mot recidiverat eller refraktärt diffust stort B-cellslymfom (DLBCL) där en mild biverkningsprofil öppnar upp för att kombinera läkemedlet med andra cancerbehandlingar.

Dessa potentiellt praxisförändrande resultat presenterades på lördagen vid Presidential Symposium vid EHA 2022. Resultaten kommer från fas I-/II-studien EPCORE™ NHL-1 (abstract #LB2364), som inkluderade 157 patienter med DLBCL vilka tidigare hade genomgått i genomsnitt tre behandlingslinjer. Av dessa patienter var 38,9 procent refraktära efter CAR-T-behandling. Efter behandling med epcoritamab och en medianuppföljning på 10,7 månader var den totala responsfrekvensen 63 procent, medan den kompletta responsfrekvensen var 39 procent.

- Denna patientgrupp är extremt svår att behandla, så det är en mycket imponerande responsfrekvens. Det är bättre än något vi sett tidigare, säger en av deltagarna i studien, Martin Hutchings, överläkare vid danska Rigshospitalets avdelning för blodsjukdomar och chef för den hematologiska delen av fas 1-enheten.

- Jag noterar också att responsen i många fall är bestående. Redan i detta tidiga skede kan vi se att för många av patienterna var responsen längre än ett år och vi kan skönja en progressionsfri överlevnad som är i nivå med CAR-T-behandling.

De mest potenta läkemedlen någonsin

Resultaten kommer en vecka efter att resultaten från en liknande studie med den bispecifika antikroppen glofitamab presenterades vid ASCO 2022. I glofitamab-studien var patientgruppen densamma och den totala och kompletta responsfrekvensen var 50 procent, respektive 35,2 procent. Rigshospitalet deltar både i encoritamab- och i glofitamab-studien, där den första patienten i världen fick glofitamab år 2017. Martin Hutchings har varit med från början och han beskriver de bispecifika antikropparna som de mest potenta läkemedlen någonsin.

- Det är baserat på vad jag har sett de senaste fem och ett halvt åren med glofitamab och de senaste fyra och ett halvt åren med epcoritamab. Vi ser oerhört höga responsfrekvenser hos patienter som inte har responderat på flera andra tidigare behandlingslinjer, och de nya läkemedlen kommer att förändra praxis, säger Martin Hutchings.

Trots de marginellt bättre responsfrekvenserna med epcoritamab anser Martin Hutchings inte att epcoritamab är ett mer lovande läkemedel än glofitamab.

- Man ska inte lägga så mycket vikt på de små skillnaderna i svarsfrekvensen. Dessa är fas I/II-studier, och skillnaderna kan vara slumpmässiga eller relaterade till patientval eller andra faktorer. Dessutom är skillnaderna för små för att man kan härleda någon av dem.

Otroliga kombinationsmöjligheter

Både glofitamab och epcoritamab riktar sig mot ytmolekylerna CD3 som finns på T-celler, och CD20, som finns på praktiskt taget alla B-cellslymfom. Dock finns det några små skillnader mellan de två läkemedlen.

För det första binder läkemedlen till olika platser på CD3- och CD20-molekylerna. För det andra har glofitamab en 2:1-konfiguration med två CD20-domäner och en CD3-domän, medan epcoritamab har en symmetrisk konfiguration med en CD20-domän och en CD3-domän. För det tredje är glofitamab utformat för att ges intravenöst, medan epcoritamab är utformat för att ges subkutant. Emellertid pågår det studier där glofitamab ges subkutant.

- Inga patienter har fått epcoritamab intravenöst och det är lite av en gissning, men detta kan vara en bidragande orsak till att biverkningsprofilen för epcoritamab är så bra som den är. Vissa patienter har haft relativt svår CRS (cytokine release syndrome, red.), men de allra flesta har mottagit behandlingen utan betydande biverkningar, och detta är oerhört viktigt, säger Martin Hutchings.

I epcoritamab-studien fick 49,7 procent av patienterna CRS, varav 31,8 procent var grad 1, medan 15,3 procent var grad 2 och 2,5 procent grad 3.

- Kombinationen av en mild biverkningsprofil och att den vanligaste biverkningen CRS oftast bara inträffar under den första månaden öppnar upp för att kombinera de bispecifika antikropparna med andra cancerbehandlingar. Vi är bara i början av utvecklingsfasen och när vi hittar de rätta kombinationerna och förfinar hur vi ger behandlingen till de olika patientgrupperna kan det ta fart på riktigt, säger Martin Hutchings.

 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn