Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Forskare: Underlåtenhet att anpassa nordiska lungcancerregister kan beröva oss förbättringar i behandlingen

Långtidsöverlevnaden efter lungcancer ser betydligt bättre ut i Norge än i Danmark, medan Sverige ligger i mitten. Vi kan egentligen inte veta om skillnaden beror på variation i behandling, livsstil eller registreringsmetoder, konstaterar forskare från Sverige, Norge, Finland och Danmark i en ny studie.

– När vi ser på siffrorna ligger femårsöverlevnaden från 2021 på 23 procent i det danska lungcancerregistret, medan det i motsvarande norska register är 32,5 procent för kvinnor och 25,6 procent för män. Ettårsöverlevnaden är å andra sidan nästan densamma i båda länderna, säger Anja Gouliaev, läkare och doktorand vid Lungsjukdomar och Allergi vid Aarhus Universitetssjukhus, Danmark. Hon är förstaförfattare till den nya forskningsartikeln publicerad i tidskriften Acta Oncologica. 

De markanta avvikelserna i överlevnad ska ses i ljuset av att både utredning, behandling och uppföljning är nära identiska i Danmark och Norge. Båda länderna har "fast track"-cancerpaket och är generellt sett mycket jämförbara i förhållande till hanteringen av lungcancer. 

En annan av artikelns övriga författare, svenske Lukas Löfling, som var knuten till Institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet, men nu är epidemiolog vid norska Kreftregisteret, lyfter fram flera konkreta forskningsfördelar med harmonisering.

– De nordiska länderna har relativt få invånare, vilket gör det svårt att genomföra observationsstudier. Ett exempel är uppföljningsstudier av möjliga biverkningar av nya cancerläkemedel i klinisk användning. Det kanske bara finns ett fåtal personer i varje land som använder några av dessa läkemedel, och biverkningar kan vara sällsynta. Genom att ta med data från flera länder kan vi få tillräckligt stora studiepopulationer och det är så klart lättare om registren är mer harmoniserade, säger Lukas Löfling.

Han påpekar också att mer harmoniserade register kommer att ge grogrund för mer kvalitativa, nordiska studier, som kommer att ge bättre beslutsstöd för politiska beslutsfattare och kliniker och i slutändan resultera i bättre vård för patienterna. Han tillägger dock att harmoniseringen och den ökade datainsamling det kommer att kräva måste ske med hänsyn till vårdpersonalens arbetsbörda. 

– Som forskare kan vi ha en lång önskelista på vad vi vill att ett register ska innehålla, men vi måste komma ihåg att det finns någon som ska rapportera alla dessa variabler. Det ska inte vara för mycket av en börda, säger Lukas Löfling.

Idag går det i princip inte att veta om den större norska femårsöverlevnaden faktiskt speglar verkligheten, och därför är det i sig svårt att använda den som riktmärke för förbättringar, anser den danske överläkaren och kliniska lektorn vid Aarhus Universitet, Danmark, Torben Riis Rasmussen.

– Det finns nordiska jämförelser som beräknas på samma sätt av NORDCAN, men de tar inte hänsyn till stadierna. Om de norska patienterna generellt kommer in i ett tidigare stadium kommer de naturligtvis att leva längre, och då är det inget mystiskt med det. Därför är det avgörande att vi får möjlighet att jämföra stadiespecifik överlevnad. Förmodligen är det de som befinner sig i ett tidigt stadium som blir långtidsöverlevande, men vi kan inte på en mer detaljerad nivå se var skillnaden finns. Vi saknar också information om komorbiditet, säger Torben Riis Rasmussen och fortsätter. 

– Om det visar sig att danska patienter har mer komorbiditet betyder det att de har större risk att dö av andra orsaker än lungcancer. Detta kunde i viss mån korrigeras genom att relativ överlevnad inkluderades i det danska registret. Det är generellt sett sant att vår möjlighet att lära av varandra är sämre än om registren vore mer jämförbara. Om så var fallet skulle vi bättre kunna peka ut och se vad de andra gör annorlunda som verkar ha en bättre effekt.

Olika rapportering om överlevnad

Utifrån detta anmärkningsvärda förhållande har författarna bakom den nya studien jämfört data om lungcancer från register i Norge, Danmark, Finland och Sverige. De har också jämfört de senaste årsrapporterna och tittat på hur data kan hämtas från registren för forskning. Resultatet av deras ansträngningar samlas i den nya artikeln, som ger en entydig uppmaning att påbörja harmoniseringsarbetet.                                                                                    

– Det viktigaste fyndet i relation till överlevnad är att man i det danska lungcancerregistret rapporterar total överlevnad, det vill säga död, som också kan ha andra orsaker än cancer. I Norge och Finland rapporteras relativ överlevnad, vilket kan tolkas som sannolikheten att överleva en cancersjukdom efter att man gjort justeringar för andra dödsorsaker, säger Anja Gouliaev.

En annan avvikelse handlar om att Danmark har ett separat lungcancerregister med mer detaljerade uppgifter än de övriga nordiska länderna. I Norge finns det till exempel ett juridiskt hinder för att samla in information om rökning. Däremot får Danmark – liksom Sverige – inga uppgifter från dödsorsaksregistret, vilket man får i de finska och norska cancerregistren. 

Avvikelserna gör att läkare och forskare har svårt att utnyttja den fulla potentialen i de nordiska cancerregistren, trots deras i övrigt – generellt sett – mycket höga datakvalitet.

– I Danmark har vi använt det danska lungcancerregistret för att jämföra och stämma av skillnader mellan regioner. Om man kunde göra detsamma i de nordiska länderna fanns det potential att förbättra överlevnaden i framför allt Finland och Danmark, säger Anja Gouliaev.

Data bedöms för kvalitet

Enligt Anja Gouliaevs preliminära bedömning finns det en rejält högre överlevnadsgrad i Norge, vilket Danmark kan lära sig något av. Nästa steg i hennes arbete blir att granska 1 000 danska och 200 norska patienter för att få en klinisk bild av om de liknar varandra eller väsentligt skiljer sig åt.

– Jag arbetar just nu med att validera det danska lungcancerregistret för att se om den data som finns är av tillräcklig kvalitet. Också för att se om det finns områden där det danska lungcancerregistret kan förbättras, och vi räknar med att det rör sig om behandling, säger hon. 

De intervjuade är generellt optimistiska när det gäller harmonisering. Ingen av dem vill dock sätta ett datum på sina förväntningar. Nästa resultat av Anja Gouliaevs arbete beräknas vara klart under våren.

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson