Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Miljön kring lungtumörer förutsäger vårdförloppet

Den molekylära miljön som omger cancercellerna i lungtumörer kan säga oss något om vilka patienter som sannolikt kommer att utveckla aggressiva tumörer.

Det visar en ny studie, vars resultat potentiellt kan användas för att utveckla biomarkörer för att avgöra vilka patienter som kan dra nytta av mer aggressiv och målinriktad behandling.

Fokus för studien, publicerad i BMC Genome Medicine, var hur miljön runt tumören ('matrixen') förändras i skivepitelcancer, vilket är den näst vanligaste typen av lungcancer, och hur detta kan göra tumörer mer aggressiva. Förhoppningen är att kunskapen skulle kunna användas för att fastställa en patients prognos. 

I studien undersökte forskargruppen den molekylära sammansättningen och proteinsammansättningen av matrixen som omger skivepitelcancer i vävnadsprover från lunga. Forskarna upptäckte bland annat att en viktig komponent i denna miljö är den så kallade 'extracellulära matrixen', som är ett 3D-nätverk av cirka 300 kärnmolekyler. Denna matrix finns i alla vävnader i kroppen, där den normalt ger strukturellt och funktionellt stöd för att hålla ihop cellerna. Men i cancerformer är matrixen fundamentalt förändrad, och dessa förändringar kan främja tumörtillväxt. 

– Tumörer är ett ekosystem som består av cancerceller som hålls samman av matrixen. Det är denna matrix som vi tror stöder cancerceller att fortsätta växa och sprida sig, vilket bidrar till dålig prognos för vissa patienter. Men vi hade ingen riktig förståelse för hur matrixen ser ut eller varför den gör lungcancer resistent mot behandling. Om vi kan förstå den delen av tumören kan vi utveckla mer effektiva sätt att behandla patienter genom att inrikta oss på hur matrixen gör cancern mer aggressiv”, säger försteförfattaren till studien Amelia Parker .

Forskarna identifierade två tumörmatrixprofiler; en där patientens prognos var god och den andra där patienterna klarade sig dåligt. Dessa matrixprofiler verkar etableras tidigt i början av tumören och fortsätter efterhand som tumören växer, vilket styr hur tumören kommer att svara på cytostatikabehandling. Tumörmatrixen hos patienter som klarade sig sämre hade fler kollagenproteiner och mer fibros, vilket tyder på att tumörmatrixen omprogrammerades för att skydda sig själv mot terapiinterventioner.

Forskargruppen fann också att även om adenocarcinom och skivepitelcarcinom ser likadana ut på kliniken, är de ganska olika i sin matrixsammansättning.

– De två tumörerna ser väldigt lika ut under mikroskop och behandlas vanligtvis på samma sätt, men är väldigt olika på molekylär nivå. Detta belyser varför vissa patienters sjukdom progredierar medan andras inte gör det, och hur vi kanske kan stratifiera patienter för att ge en mer personlig behandling, säger ledaren för forskargruppen, Thomas Cox, som är chef för Matrix and Metastasis lab hos Garvan, Australien. 

Nästa steg för forskarna är en klinisk prövning som testar terapier som kan förhindra denna matrixomvandling hos lungcancerpatienter och förbättra deras svar på behandling.

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson