Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Svensk studie visar att går att hitta de bröstcancerpatienter som inte behöver strålning efter kirurgi 

En ny studie från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att de bröstcancerpatienter, som har låga värden av en genprofil med 16 identifierade gener utan risk kan avstå strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi. Och därmed slippa riskera att få strålningsrelaterade biverkningar.

I studien utvärderades 16 gener som tillsammans skapar en genprofil som har fått namnet POLAR (Profile for the Omission of Local Adjuvant Radiotherapy). Generna i profilen styr normalt funktioner inom immunsystemet och celldelningstakt. Men här undersöktes det, om det även finns skillnader i genuttryck mellan de patienter, som hade fått ett lokalt återfall efter en bröstbevarande operation jämfört med dem som inte hade något.

Resultaten blev att bröstcancerpatienter med ett lågt värde vid en POLAR-genprofilen hade samma risk att få återfall oavsett om de fick adjuvant strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi eller inte. 

Bakgrunden till studien är att det idag finns en rekommendation om att så gott som alla patienter med bröstcancer och som har genomgått en bröstbevarande operation även ska få en adjuvant strålbehandling.

– Vi vet att en strålbehandling har goda effekter. Men det gäller för ett genomsnitt för hela patientgruppen, men bland dem finns det även många som skulle klara sig lika bra utan strålning, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Center och ansvarig för POLAR-studien.

Slippa att få biverkningar

Ett skäl till att de vill kunna identifiera dem, som inte behöver strålning är att strålbehandlingar även har oönskade bieffekter. Procentuellt är det ett litet antal patienter, som får svåra besvär, men eftersom bröstcancer är en vanlig cancertyp blir det totala antalet patienter, som drabbas av någon form av strålningsrelaterade bekymmer stort.

– Även måttliga bekymmer upplevs av många patienter som ett problem eftersom de gör att de ständig påminns om att de har varit sjuka, säger Per Karlsson.

Studien, som presenterades på San Antonio Breast Cancer Symposium i december, bygger på en metaanalys av 623 patienter med lymfkörtelnegativ, östrogenreceptorpositiv, HER2-negativ bröstcancer som deltog i tre olika randomiserade kliniska prövningar. Den svenska studien SweBCG91RT trial har gjort det inledande arbetet, men resultaten från den nu presenterade meta-analysen bygger också på utfall från studier inom The Scottish Conservation Trial och från en studie utförd av Princess Margaret Hospital (PMH) i Kanada.  

Meta-analysen inleddes med att forskarna analyserade genuttryck i brösttumörprover från 623 patienter. Dessa delades sedan i grupper utifrån om patienterna hade höga eller låga POLAR-värden.

Strålning bra för många

Bland de 429 patienterna, som hade höga POLAR-värden, minskade risken för lokalt återfall med 63 procent, när de fick adjuvant strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi. Därmed bedömdes den kompletterande strålbehandlingen vara fördelaktigt för dem. För de 194 patienterna med låga POLAR-poäng fanns det däremot ingen signifikant skillnad i lokal återfallsfrekvens mellan de som fick adjuvant strålbehandling och dem som inte fick det.

– Därmed finns förhoppningar om, att vi kan få samma behandlingsresultat för den gruppen med mindre behandling. Det skulle öka livskvaliteten för många av dem, säger Per Karlsson.

Trots det är han lite försiktig när det gäller att tolka resultaten.      

– Det finns en del potentiella metodologiska fallgropar i studien med tanke på att det är retrospektiv genomgång av randomiserade studier men dem har vi försökt att kompensera för dem genom att studera detta i tre oberoende studier.

Ytterligare studier krävs

Därför var det intressant att alla kom fram till samma resultat; att de med hjälp av genprofilering kunde identifiera vilka som behöver en strålbehandling och vilka som kan slippa.

– Nu kommer vi att gå vidare med studier där vi kommer att göra ytterligare valideringar och säkerhetstester. Först därefter kan metoden börja användas i det kliniska arbetet, säger Per Karlsson.

Om resultaten står sig efter de studier kommer det inte att vara alltför svårt att införa metoden till den kliniska vården. Liknande genprofilering görs redan för att avgöra om cytostatika behövs eller inte vid bröstcancer av mellanhög risk.

 

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson