- först med nyheter om medicin

Regionala Cancercentrum: Cancerförebyggandet bör förbättras

Ellen Brynskog

Om vi vill att antalet cancerdödsfall ska minska måste det sjukdomsförebyggande arbetet förbättras. Det menar Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionala cancercentrum Väst och ordförande i centrets nationella arbetsgrupp för cancerprevention.

Uppskattningsvis 40 procent av all cancer orsakas av något som var och en av oss själva kan påverka. Trots det satsas bara tre till fyra procent av vårdens offentliga resurser på cancerprevention och ohälsosamma levnadsvanor.

– För den som jobbar inom sjukvården och brinner för sina patienter är det naturligtvis inte så lätt att acceptera att resurser bör omfördelas från vården till det preventiva arbetet. Men vi vet att levnadsvanor inte bara har betydelse för riskerna att utveckla cancer utan även för utfallet av och livskvaliteten under en cancerbehandling. Därför tycker jag att det är rimligt att satsa mer pengar på att öka kunskapen om hur ohälsosamma levnadsvanor påverkar folkhälsan och risken för att utveckla cancer, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionala cancercentrum Väst och ordförande i centrets nationella arbetsgrupp för cancerprevention.

Det preventiva arbetet kan inte enbart drivas av eldsjälar, menar hon.

– Ökade resurser till det cancerpreventiva arbetet är det få som har några invändningar emot. I princip – men i praktiken kan det vara betydligt svårare att få gehör för ökade satsningar för att nå friska snarare än att behandla patienter som är akut sjuka.

Men det är, menar hon, inte de anställda inom vården som ska göra dessa prioriteringar,  i stället är det politiker på den allra högsta nivån som måste ha modet att styra resurser dit där de gör störst nytta.

Svårt att visa att prevention gör nytta

– Den stora utmaningen är att vi har svårt att mäta och redovisa vilka effekter satsningar på cancerprevention ger. Bland annat är det svårt att ta fram resultatmått eftersom vi inte kan göra lika bra randomiserade studier som vårdgivare kan. 

Trots det har det cancerpreventiva arbetet tagit betydande steg framåt under senare år, hävdar Ellen Brynskog. Dels genom den nationella cancerpreventionsplan som antogs 2020, dels genom det nationella vårdprogrammet för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor som nyligen presenterades. Dessutom läggs just nu sista handen på ett strukturerat vårdförlopp för levnadsvanor.

– Det preventiva arbetet handlar om folkhälsan i stort och därför ska vi som arbetar med cancer inte ta fram en egen agenda för livsstilsrelaterade sjukdomar, i stället ska vi kroka arm med alla andra som redan är engagerade i frågan.

Enda undantaget är våra solvanor, där hälsoriskerna uteslutande, och det i ett negativt hänseende, är kopplade till cancer.

– Med de nya planerna, programmen och vårdförloppen kan de preventiva insatserna gå från att vara drivna av enskilda personer på isolerade öar till att bli ett mer strukturerat arbete i hela landet. Vi ska hellre vara som en kardborre som fäster på vårdens alla andra vårdförlopp.

Inom Europa finns nu en gemensam kodex som pekar ut tolv punkter där vi som individer kan hjälpa oss själva att minska risken att få cancer. Råden behandlar områden som rökning, solvanor, kroppsvikt, fysisk aktivitet och matvanor.

Känsligt att prata om vikt

En undersökning från Novus, beställd av Regionala cancercentrum (RCC) och presenterad i mars i år, visar att sex av tio anställda inom primärvården tycker att det är känsligt att prata om levnadsvanor med sina patienter. Bland annat för att de är rädda att inkräkta på patientens personliga integritet.

Att prata om mat- och alkoholvanor var svårt medan övervikt och obesitas upplevs som än mer känsligt. Det har lett till att bara hälften av dem regelbundet diskuterar matvanor eller vikt med sina patienter och att en av tio sällan eller aldrig ställer frågor om mat eller alkohol. Detta kan jämföras med att åtta av tio tycker att ett samtal om tobak är mer eller mindre problemfritt.

–Vi har arbetat så länge för att minska tobaksbruket att den frågan är inte länge är kontroversiell, medan kopplingen cancer och alkohol både är mer okänd och betydligt känsligare. Även kroppsvikt ansågs som svårt att ta upp eftersom det inte behöver handla om levnadsvanor utan snarare vara ett tillstånd. Men som trots det kan vara mycket stigmatiserande för de drabbande.

För att få lite mer ordning och reda i det preventiva arbetet skulle Ellen Brynskog vilja se fler preventionsparametrarar i de kvalitetsregister som finns. Idag är dessa få, och i de fall som frågor om levnadsvanor finns med dokumenteras resultaten på olika sätt.

– Det betyder att vi inte har några verktyg för att se om och hur levnadsvanor påverkar utfallet av olika behandlingar.

Just nu pågår ett arbete för att ta fram indikatorer för levnadsvanor som ska sedan ska implementeras i cancervårdens kvalitetsregister.

­– Min långsiktiga dröm jag är att vi ska kunna följa hur en enskild patients levnadsvanor har sett ut vid olika tider och hur det har påverkat utfallet. På så sätt skulle arbetet bli mer strukturerarat och statusen för det här arbetet är högre.

Prevention ett ansvar för alla

Vem är det då som ska göra jobbet? Och på den punkten är Ellen Brynskog tydlig: det är ett arbete för alla som jobbar inom svensk sjukvård. 

– Det får inte vara, som så ofta idag, något som vi anser att någon annan ska göra.  Ska vi lyckas måste alla se det som ett gemensamt ansvar. Och inse att vi, avsett var i vårdkedjan vi befinner oss, har vi en möjlighet att påverka människor levnadsvanor. Men att det inte fungerar så idag kan vi inte anklaga enskilda personer för, det är systemet som inte är riggat för att det preventiva arbetet ska fungera. 

Det betyder inte att en onkolog i framtiden även ska ta på sig rollen som alkoholläkare, mer om att de ska våga diskutera livsstil och dess konsekvenser med sina patienter. Och därmed sätta en boll i rullning, och få patienten till en vårdgivare som kan ge adekvat hjälp.

– Att det nu är fler och fler personer som ska leva med sin cancer, eller som blivit helt botade, gör att det nu finns många som är kan motiveras att göra livsstilsförändringar.  Att inte jobba med dessa frågor blir därför intehållbart.

 

Europeiska kodexen mot cancer

  • Rök inte. Använd inte någon form av tobak.
  • Gör ditt hem rökfritt. Arbeta för att göra din arbetsplats rökfri.
  • Sträva efter en hälsosam kroppsvikt.
  • Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa ditt stillasittande.
  • Ät hälsosamt: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt.
  • Begränsa ditt intag av alkohol. För att minska cancerrisken undvik helst alkohol helt, oavsett typ.
  • Undvik för mycket sol. Detta gäller särskilt barn. Skydda huden med kläder och skugga. Komplettera med solskyddsmedel där kläder inte skyddar. Solen lyser som starkast mellan klockan 11–15. Sola inte i solarium.
  • Cancerframkallande ämnen. Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter på din arbetsplats för att skydda dig mot cancerframkallande ämnen.
  • Ta reda på om du är utsatt för höga radonnivåer i ditt hem. Se till att minska höga radonnivåer.
  • För kvinnor: Amning minskar moderns risk att utveckla cancer. Amma ditt barn om du har möjlighet att göra det. Hormonell substitutionsterapi (HRT) ökar risken för vissa typer av cancer. Begränsa användningen av hormonbehandlingar.
  • Delta i vaccinationsprogram. Se till att dina barn deltar i vaccinationsprogrammen mot Hepatit B och humant papillomvirus (HPV).
  • Delta i screeningprogram. Det finns i dagsläget screeningprogram för att upptäcka/förebygga tjocktarmscancer, bröstcancer och livmoderhalscancer.

Källa: https://cancer-code-europe.iarc.fr/index.php/sv/ 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn