- först med nyheter om medicin

Svenska data: Begränsad effekt av MET-hämmare vid MET exon 14 NSCLC

Marcus Skribek

Både checkpoint-hämmare och MET-hämmare har en begränsad effekt på spridd icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med mutation visar en ny svensk studie. Men osäkerheten är fortsatt stor och nya studier med fler deltagare krävs för att räta ut ett flertal frågetecken.

Av de drygt 3000 personer som varje år får diagnosen icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har omkring 100 av dem en MET exon 14 mutation. Idag finns ingen kurativt syftande behandling för dem och medianöverlevnaden är därmed under ett år. Alla som har den här mutationen har dock inte en spridd sjukdom, och av dem är det en stor andel som botas.

En studie publicerad i Annals of Oncology, med forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet, har därför undersökt om MET-hämmare skulle kunna vara en effektiv behandling.

– Några av de frågor som vi har velat besvara är om MET exon 14 är en förarmutation, och hur de bör behandlas, säger Marcus Skribek, ST-läkare vid Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och som har ansvarat för studien som presenterades på ESMO 2022.

Det har tidigare kommit studier som pekar mot att MET exon 14 är känslig för MET-hämmare vid avancerad NSCLC. Och andra har visat att mutationen är känslig för immunkontrollpunktshämmare. Men även de som har kommit fram till rakt motsatta resultat, vilket har gjort läkarsamhället splittrad i frågan om hur de bäst ska kunna hjälpa patienterna.

Idag är crizotinib förstahandsval för patienter med mutationen MET exon 14 enligt PROFILE 1001. Tyvärr har behandlingen brister, inte minst för de 20–40 procent av patienterna som har, eller får, hjärnmetastaser eftersom läkemedlet inte kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären. 

– Det gör att vi ofta ställs inför frågan om vi ska behandla dem med befintlig MET-hämmare eller med kemoterapi.  Där har vi inte något bra svar idag.

Teoretiskt rimlig hypotes bevisas inte i praktiken

En anledning till att det har funnits förhoppningar om att MET-hämmare skulle kunna vara en verksam behandling för patientgruppen är att MET exon 14 uttrycker biomarkören PD-L1.

– Då borde den teoretiskt fungera mot subtypen men evidensen för att den gör det är svag.

Studien ”Real-world insights into non-small cell lung cancer patients with MET exon 14 skipping mutations: A Swedish retrospective study from two university hospitals” som inkluderade 62 patienter, varav 51 uppfyllde inklusionskriterierna, ger inte heller den någon riktig vägledning.

Resultaten blev nämligen inte det onkologer och patienter hade hoppats.

– Baserat på våra resultat är medianöverlevnaden vid en behandling med både MET-hämmare och checkpoint-hämmare fortsatt begränsad.

Studien har, menar Marcus Skribek, både styrkor och svagheter jämfört med de som tidigare har genomförts inom området. 

Liten studie men bra spridning bland patienter

– Fördelen med vår är att den inkluderar patienter i alla stadier vilket de tidigare inte har gjort lika detaljerad. Svagheten är att den är liten, men det är också möjligt att det inte finns någon statistisk association. Men vi betraktar den mer som en pilotstudie och nu jobbar vi för att få med fler patienter. I studien ingick även 30 patienter som inte vara lämpliga kandidater för MET-hämmare och det var dem som analyserades vad det gäller överlevnad. 

Det finns några större studier, bland annat VISION (tepotinib) och GEOMETRY mono-1 (capmatinib), som har visat lovande resultat men enligt Marcus Skribek är osäkerheten stor om resultaten är överförbara till den kliniska verksamheten.  

– I flera av dem har patienter aktiva hjärnmetastaser och dålig allmänstatus exkluderats, vilket inte speglar den kliniska vardagen. Det gör att studierna lider av en selektionsbias vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser utifrån dessa.

Det finns även studier på MET-mutationer som visar att MET-hämmare ger en bättre respons i första linjen än med kemo- och immunterapi. Men inte i andra linjen.

– Kanske får man bara nytta av behandlingen i första linjen och där bör vi kanske prioritera MET-hämmare framför kemo- och immunterapi. Studien har dock en liten stickprovsstorlek och är alltför heterogen eftersom den inkluderar ett flertal olika MET-mutationer vilket gör att det är svårt att säga vilken effekt behandlingen har på just MET exon 14 .

Marcus Skribek, och hans kollegor, går nu vidare för att försöka få en tydligare bild av hur MET exon 14 bäst ska behandlas.

– Tyvärr är det svårt att hitta patienter eftersom vi det bara är omkring 100 personer per år som får diagnosen i Sverige. Därför kommer vi att samarbeta med andra sjukhus och eventuellt med det nationella kvalitetsregistret för lungcancer för att kunna inkludera fler patienter i en kommande studie.

Detaljer från studien 

Totalt screenades 62 patienter, av dessa uppfyllde 51 inklusionskriterierna. Majoriteten av patienterna hade adenokarcinom (74,5%). Dessutom fanns det 11 patienter (21,6%) med stadium I, 5 patienter (9,8%) med stadium II, 7 patienter (13,7%) med stadium III och 28 patienter (54,9%) med stadium IV sjukdom.

Hög PD-L1-status (PD-L1≥50%) var närvarande hos 21 patienter (45,1%) och 15 patienter (29,4%) fick ICI.

Kaplan-Meier uppskattningar av median total överlevnad (mOS) med motsvarande 95 % konfidensintervall (95 % KI) var 17,0 månader (95 % KI, 9,8–24,2) för intention-to-treat-populationen (N=51).

Dessutom hade patienter som fick MET-hämmare (N = 13) jämfört med de utan MET-hämmare (N = 38) en mOS på 19,0 månader (95 % KI, 9,4–28,6) och 16,0 månader (95 % KI, 7,1–24,9; p = 0,52), respektive. MOS för patienter som fick ICI (N = 15) var 15,0 månader (95 % CI, 11,7–18,3) jämfört med de utan (N = 36) var 21,0 månader (95 % CI, 7,8–34,2; p = 0,97).

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör Sverige

Ingela Loell
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson