- först med nyheter om medicin

Svensk-finsk studie: Fibroblast-typ kan ge NSCLC-patienter god eller dålig prognos

Arne Östman

Vilken typ av fibroblaster som en patient med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) har i sin tumör kan avgöra hur sjukdomsutveckling kommer att bli.  

Det visar en nyligen publicerad studie i Journal of the National Cancer Institute.

Tumörer innehåller en mängd olika celler, flertalet av dem är väl kända. Däremot är fibroblaster en celltyp som är mindre karaktäriserad, men det har funnits tankar om att de finns i flera varianter och att en patients behandlingssvar kan avgöras av sammansättningen av fibroblast-typer i en tumör.  

I studien analyserades mer än 600 tumörer hos patienter med icke-småcellig lungcancer med antikroppsfärgningsteknik och digital bildanalys.  Det resulterade i att total 15 olika typer av fibroblaster hittades.

– Det här är den mest detaljerade karaktäriseringen av fibroblaster hos lungcancerpatienter någonsin. Vi har även identifierat nya undergrupper och upptäckt att en undergrupp är kopplad till god prognos medan en annan är kopplad till dålig, säger Arne Östman, professor vid Karolinska Institutet som tillsammans med Teijo Pellinen vid Helsingfors universitet och Patrick Micke vid Uppsala universitet har ansvarat för studien.

Resultaten indikerar att fibroblaster skulle kunna fungera som en biomarkör men även att effektivitet vid en immunterapibehandling kan vara bero på vilken typ av fibroblast som finns i en tumör.

Möjligen överförbar till andra cancerformer

– Våra resultat ger stöd för en biologisk idé om att det finns bra och dåliga fibroblaster. Det är något som vi tidigare bara har antagit utifrån experimentella studier.

Ett nästa steg blir att undersöka om det finns ”goda” och ”dåliga” fibroblaster kopplade även till andra cancertyper.

– Vi skulle även vilja undersöka om de olika typerna av fibroblaster leder till olika svar på behandlingar. Något som är fullt tänkbart eftersom vi tror att fibroblaster-varianterna har olika påverkan på immuncellernas aktivitet. 

I de fortsatta studierna hoppas forskarna att de ska kunna utveckla fynden med mekanistiska studier och undersöka om fibroblasterna har en förmåga att fungera som biomarkörer för behandlingssvar.

 De finns även spekulationer om det skulle kunna finnas en terapeutisk fördel att försöka stimulera de goda fibroblasterna alternativt selektivt blockera de dåliga.

– Det vår studier verkligen har gjort är att definiera både dåliga och goda fibroblasterna, och att vi därmed har fått en bättre grund för fortsatta studier om fibroblastcellernas potential. Dels som behandlingsmål, dels som kliniskt användbara prognostiska biomarkörer, säger Arne Östman.

Resultaten från studierna har även resulterat i ett samarbete mellan de medverkande forskargrupperna och läkemedelsföretaget Roche för att se om det går att utveckla ett läkemedel som skulle kunna förstärka de goda fibroblasterna.

– Svagheten med studien är att vi inte kan vara säkra på att det är de fibroblaster vi har identifierat som driver biologin och orsakar aggressiviteten, eller om de är sidofenomen. Därför måste vi gå vidare för att bekräfta de mekanistiska sambanden med experimentella studier.

 

 

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör Sverige

Ingela Loell
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson