Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Förbättrad kunskap kring vaccination av patienter med hematologisk cancer

Oväntat bra immunsvar på vaccinering mot covid-19 och Fästingburen encefalit (TBE), sämre skydd mot difteri. Det visar en avhandling om vaccinsvar hos såväl patienter med akut myeloid leukemi (AML) och lymfom som kraftigt immunhämmade stamcellstransplanterade patienter.

Bakom avhandlingen står Sigrun Einarsdottir, specialistläkare i hematologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I sammanlagt fyra studier har hon undersökt effekten av olika vaccinationer. Två studier (1 och 4) undersöker immuniteten och eventuellt vaccinationsbehov mot stelkramp, difteri och polio, en studie (2) ser på svar vid TBE-vaccination medan en sista studie (3) ser på mRNA-vaccination mot SARS-CoV-2. I studie 1 ingick AML- och lymfompatienter som behandlats med sedvanlig kemoterapi/strålbehandling. I de återstående studierna ingick stamcellstransplanterade patienter.

Hematologiska sjukdomar ger ofta en långvarig nedsättning av immunförsvaret. Efter benmärgstransplantation ökar risken för infektioner då tidigare förvärvad immunitet försvinner.  Vissa infektioner kan förebyggas eller lindras av vaccination.

Antikroppar mot stelkramp, difteri och polio

Vuxna med akut lymfatisk leukemi (ALL och AML) revaccineras inte automatiskt mot stelkramp och difteri efter avslutad behandling, men det gör däremot barn. Syftet med studie 1 var att se om revaccination är betydelsefull även i den vuxna gruppen. Antikroppar mot stelkramp, difteri och polio mättes bland 104 patienter som avslutat behandling för lymfom och leukemi i median 18 månader tidigare. Resultatet jämfördes med friska kontroller.

– 24 procent av patienterna saknade skydd mot stelkramp jämfört med 12 procent innan strålbehandling. För difteri saknade 21 procent skydd efter behandling, och antikroppsnivåerna var lägre än vid behandlingsstarten. Skyddet mot polio var däremot tillräckligt. Bland patienterna med lymfatiska sjukdomar såg vi att svaren förvånansvärt nog inte skilde sig nämnvärt från AML-patienterna. Patienter med lymfatiska sjukdomar har i andra studier visat sig ha sämre vaccinationssvar, säger Sigrun Einarsdottir.

Antikroppsnivån mot difteri var lägre än förväntat även i den friska kontrollgruppen, där 17 procent saknade mätbara antikroppar.

– Utbrott av difteri är ovanliga, men vi har identifierat våra patienter som en riskgrupp. Det kan vara bra att veta inför exempelvis en utlandsresa, säger Sigrun Einarsdottir.

Inga tidigare studier över tid

I studie 4 undersöktes antikroppsnivåer mot stelkramp och difteri bland långöverlevande patienter som genomgått allogen stamcelltransplantation i snitt 14 år tidigare. Patienterna får i regel tre doser vaccin med start i snitt sex månader efter transplantation.

– Vaccinationer startar innan patienterna är helt återställda, och många vaccineras under pågående immundämpande behandling. Det har inte tidigare gjorts studier över vaccinationens effektivitet över tid. I Sverige finns dessutom inget bra digitalt system för att enkelt kunna se om patienter fått påfyllnadsdoser senare, säger Sigrun Einarsdottir.

Skyddet mot difteri visade sig vara svagt, 40 procent saknade antikroppsskydd. Däremot saknade ingen patient helt skydd mot stelkramp.

TBE kan orsaka livshotande sjukdom, inte minst bland immundefekta. Studie 2 visar att 80 procent av patienterna uppnår ett antikroppssvar om vaccination startas vid nio månader efter transplantation.

– De uppnådde nivåer som var betydligt bättre än vi vågat hoppas. Det är viktigt att ge fyra doser i grundimmunisering, oavsett ålder. Vi kan inte uttala oss om immuniteten med säkerhet, då vi inte vet vilken nivå av antikroppar som är skyddande, men det här är ett första steg. Vi vet att antikropparna spelar en stor roll i försvaret mot sjukdom, säger Sigrun Einarsdottir.

Bra svar på mRNA-vaccin

Även immunsvaret på mRNA-vaccin mot covid-19 undersöktes före och efter tredje dosen vaccin. Patienterna hade stamcellstransplanetrats för mindre än tre år sedan och 70 procent gick på immundämpande behandling för graft-versus-host disease (GvHD). Hela 84 procent svarade ändå med bildande av antikroppar. T-cellssvaret var betydligt sämre, bara hälften av patienterna visade T-cellssvar mot peptider från SARS-CoV-2. Majoriteten av patienterna som inte hade mätbara antikroppar efter dos 3 hade heller inga T-celler.

– Vi har visat i en annan studie att antikropparna sjunker snabbare för de som inte har T-cellssvar. Det var en oerhörd lättnad när mRNA-vaccinerna äntligen kom. Våra patienter låg i respirator och unga patienter dog i den första vågen. Vi har endast haft ett dödsfall bland våra stamcellsstransplanterade sedan vaccinerna rullades ut, en patient som aktivt avböjde vaccin av rädsla för biverkningar. Varje sådant fall är en katastrof, säger Sigrun Einarsdottir.

Hon tillägger:

– Patienterna har över lag varit väldigt samarbetsvilliga och intresserade av att få veta sina resultat. I covid-gruppen kändes det som alla ville hjälpa till, det fanns så då data att tillgå.

Resultat från studien om mRNA-vaccin presenterades på Europeiska benmärgstransplantationskongressen (EBMT) i Prag.

Överväga vaccination

De huvudsakliga slutsatserna från avhandlingen är att immuniteten mot difteri är svag hos många hematologiska patienter och att vaccination kan övervägas, att det vid TBE-vaccination är viktigt att ge fyra doser som grundimmunisering, oavsett ålder, och att den tredje dosen mRNA – vaccin mot covid -19 ger ett antikroppssvar hos de flesta patienter efter en allogen stamcellstransplantation. T-cellsvaret är sämre.

– Hela avhandlingsarbetet har varit så stimulerande, jag är så glad att jag har fått möjligheten och kan inte tänka mig något roligare än att arbeta med både klinik och forskning parallellt. Idéer får man hela tiden i mötet med patienter. Det finns så mycket kvar att utforska, säger Sigrun Einarsdottir.

Sigrun Einarsdottir har under avhandlingsarbetet medverkat i en europeisk expertgrupp som tagit fram riktlinjer för vaccination av hematologiska patienter, vilket publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ’Lancet Infectious Diseases’.

Sigrun Einarsdottir försvarade avhandlingen: ”Vaccine responses after chemotherapy or stem cell transplantation in patients with hematological malignancies” 14 oktober i år.

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson