Svenska och europeiska långtidsdata visar modest effekt av tarmcancerscreening

Risken för kolorektal cancer och associerad död är lägre bland personer som erbjuds screeningkoloskopi jämfört med dem som inte erbjuds screening. Skillnaden är dock liten.

Detta visar 10-årsuppföljningen av den stora randomiserade nordeuropeiska studien NordICC som slår fast att man måste erbjuda 455 personer screening för att förebygga ett fall av kolorektal cancer. 

NordICC är den första randomiserade studien som försöker kvantifiera nyttan av koloskopiscreening i förhållande till risken för kolorektal cancer och relaterad död. Resultaten från 10-årsuppföljningen presenterades vid United European Gastroenterology (UEG) Week 2022 i början av oktober och publicerades samtidigt i The New England Journal of Medicine.

I studien rekryterade forskarna friska män och kvinnor från register i Polen, Norge, Sverige och Nederländerna under perioden 2009–2014. Flest deltagare kom från Polen (54 258), följt av Norge (26 411) och Sverige (3 646). Data från Nederländerna kunde inte inkluderas på grund av dataskyddslagstiftningen. Totalt 84 585 deltagare i åldern 55–64 år randomiserades 1:2 till antingen screeningkoloskopi (28 220 individer) eller vanlig vård i de enskilda deltagande länderna (56 365 individer). Eventuella kolorektala tumörer avlägsnades när det var möjligt.

Vid UEG 2022 presenterade forskarna 10-årsrisken för kolorektal cancer, som visade sig vara 0,98 procent hos dem som screenades, jämfört med 1,20 procent hos dem som fick vanlig vård. Dessa data representerar en riskminskning på 18 procent. Under studieperioden diagnostiserades 259 fall av kolorektal cancer i screeningsgruppen, jämfört med 622 i standardvårdsgruppen. 

Mindre än hälften tackade ja till koloskopi

Risken för att dö av kolorektal cancer var 0,28 procent i screeningsgruppen jämfört med 0,31 procent i standardvårdsgruppen. Risken för död oavsett orsak var liknande i de två grupperna. Författarna kommenterar att nyttan skulle ha varit större om fler personer hade tackat ja till screening. I studien var det endast 42 procent av de som erbjöds  screening som faktiskt genomgick en koloskopi. En justerad analys visade att om alla inbjudna hade genomgått koloskopi skulle 10-årsrisken för kolorektal cancer ha minskat från 1,22 procent till 0,84 procent, och risken för död associerad med kolorektal cancer skulle ha minskat från 0,30 procent till 0,15 procent. 

Ledare för studien, Michael Bretthauer från Clinical Effectiveness Research Group vid Universitetet i Oslo, presenterade data vid UEG 2022 som representant för NordICC-studiegruppen. Han påpekar att trots "de observerade märkbara minskningarna av relativa risker, var de absoluta riskerna för tjocktarmscancer, och än mer för död associerad med kolorektal cancer lägre än i tidigare screeningstudier och lägre än vad vi förväntade oss då studien planerades." 

Han tillägger dock att "optimism relaterad till effekterna av screening på död associerad med kolorektal cancer kan vara berättigad sett i ljuset av den minskning på 50 procent som observerades i justerade protokollanalyser." 

Tillsammans med sina medförfattare skriver Michael Bretthauer att även de justerade resultaten sannolikt underskattar fördelarna med screening "eftersom vi, som i de flesta andra stora screeningstudier för kolorektal cancer, inte kunde justera för alla viktiga konfounders i alla länder." 

Michael Bretthauer konstaterar också att resultaten i NordICC-studien liknar de som erhållits med sigmoidoskopiscreening (kikarundersökning av de nedre 50–60 cm av tjocktarmen), som minskar risken för tjocktarmscancer med 33-40 procent. Därför kan de nya data tyda på att koloskopiscreening inte är signifikant bättre på att minska risken för kolorektal cancer än sigmoidoskopiscreening, säger Michael Bretthauer.