- först med nyheter om medicin

Stamcellsliknande tumörcell kan ligga bakom spridning och återfall vid glioblastom

En särskild stamcellsliknande tumörcell kan påverka spridning och prognos vid glioblastom, visar en ny svensk studie. Tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel, utom ett fåtal, visar resultaten.

Glioblastom är en av de vanligaste och mest aggressiva hjärntumören hos vuxna. Trots kirurgi, strålbehandling och kemoterapi återkommer tumören hos så gott som alla patienter. Den genomsnittliga överlevnaden är mellan 16-17 månader.
 
En viktig bidragande faktor till dagens dåliga behandlingsresultat är förekomsten av subpopulationer av gliomstamliknande celler. För att förstå mer kring biologin bakom glioblastom och hur sjukdomen utvecklas har forskarna kartlagt stamliknande celler (GSC) och undersökt deras koppling till tumörerna. De stamliknande cellerna har en avgörande roll både för tumörtillväxt, återfall och prognos vid glioblastom.

I studien som nyligen publicerades i Acta Neuropathologica Communications har forskarna fokuserat särskilt på en stamcellsliknande celltyp som identifieras genom att den på sin yta bär proteinet CD105. Detta protein återfinns på celler i den växande tumörfronten och i den närmaste intilliggande vävnaden. I frisk vävnad förekommer knappast CD105-celler, utom vid sårläkning. Däremot finns de i andra solida tumörer, vilket innebär att de i framtiden skulle kunna vara mål för terapi.  

– Det intressanta är att vi hittade CD105-cellerna i randzonen ut mot den friska vävnaden. Det är också ofta där tumören så småningom återkommer. Vi kommer nu att gå vidare och undersöka om dessa celler banar väg för tumörcellerna. Det ser ut som CD105-cellerna ligger steget före cancercellerna i att vara invasiva och sprida sig, säger Johan Bengzon, forskare och adjungerad professor vid Lunds universitet och överläkare inom neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus som lett studien.

Kan förklara recidiv

Resultaten i studien kan ge en förklaring till varför glioblastom återkommer trots behandling. Tidigare har man spekulerat i om glioblastomtumörens stamceller håller sig vilande och därmed undkommer behandling. När behandlingen avslutats vaknar de till liv och recidiverar.

För att undersöka om det finns befintliga läkemedel som kan riktas mot CD105, använde forskarna glioblastomceller från patienter (n18). Den resekterade vävnaden delades upp i två delar där en del fixerades med 4 % paraformaldehyd (PFA) för vävnadsfärgning och den andra delen placerades i iskall artificiell CSF [21] för primär cellodling.

Forskarna testade sedan 88 olika läkemedelssubstanser för att se hur de påverkade CD105-cellerna. De kunde då se att de var resistenta mot de flesta läkemedel, utom mot Doxorubicin, Idarubicin, Fludarabine och ABT-751.

– De flesta av dessa celler var okänsliga mot cytostatika. Endast ett fåtal läkemedel minskade signifikant proliferationen. Vi spekulerar därför om cellerna överlever den traditionella behandlingen, säger Johan Bengzon och tillägger att det nu diskuteras om man ska operera med större marginal i de fall det går.

En internationell studie som just publicerats i Society of NeuroOncology visar att patienterna lever längre efter supraradikal kirurgi då cellerna reduceras utanför den kontrastladdade synliga tumören.

Johan Bengzon påpekar dock att han, liksom övriga forskare inom området, inte tror att kirurgi kommer att bota glioblastom. Istället behövs skräddarsydda kombinationsbehandlingar, där immunterapier sannolikt kommer att vara en viktig del.

– Den här typen av cellöar måste angripas från flera håll, säger han. Men det gäller att hitta cellerna. CD105 kan vara en av de markörer man i framtiden riktar terapin emot. Det kan innebära att man använder läkemedelskonjugerade antikroppar mot specifika tumörcellers ytproteiner eller CAR-T-celler.

Bidrar med pusselbit

I samarbete med en forskargrupp vid Danmarks Tekniske Universitet arbetar Johan Bengzon och hans kollegor med CAR-T-celler mot CD105. Man samarbetar även med andra forskare vid Lunds universitet som gör en bredare screening av olika cellytmarkörer. En förhoppning är att CAR-T kan slå ut CD105.

– Tidigare har vi famlat i blindo efter specifika markörer på cellytan vid glioblastom. Vår forskning är en pusselbit som kan fogas till den stora bilden av varför glioblastom recidiverar. Forskningen kring glioblastom är mycket intensiv idag och jag är därför positiv inför framtiden. Förhoppningsvis kommer den samlade forskningen i världen att leda till bättre prognos för patienter med denna sjukdom, med längre överlevnad och bättre livskvalitet, säger Johan Bengzon.

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör Sverige

Ingela Loell
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson