Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Forskare: Metaboliter kan vara nyckeln till bättre diagnostik av hjärntumörer

Billedtekst

Uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan de olika undergrupper som finns av hjärntumörer med gliom.

Det visar en ny studie vid Umeå universitet, och upptäckten kan leda till både bättre diagnostik och en mer målinriktad behandling av tumörerna, mener forskarna bakom studien. 

Varje år får 1 300 svenskar beskedet att de har en hjärntumör. Hos vuxna är gliom den vanligaste typen och i nuläget behandlas dessa med kirurgi, strålbehandling och cytostatika.  Prognosen varierar dock stort beroende på vilken undergrupper av gliom en patient har. 

Forskarna har i studien gjort masspektrometriska analyser av 224 glialtumörer resekerade från vuxna patienter i åldersspannet 25 till 84 år.

– Det viktigaste med studien är att vi har kunnat visa att hjärntumörer inte är enhetliga, och att de sex undersökta subtyperna alla har unika metabola markörer, säger Benny Björkblom, biokemist och forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Förhoppningen är att upptäckten ska öka förståelsen för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer. Det skulle i första hand kunna leda till att diagnostiken av tumörer blir enklare, och i nästa en möjlighet att utveckla nya målinriktade behandlingar. 

Enklare diagnostik

– Vi har visat att det är möjligt att klassa en tumör enbart efter dess metabolism och det till skillnad mot idag när det krävs både patologi, histologi och genetiska markörer för att fastställa vilken typ av tumör en patient har. 

Benny Björkblom, och hans kollegor, har även hittat en helt ny typ av markör för en av tumörerna. Glädjande, menar han, även om just den delen av studien var lite för liten att han ska våga dra några större växlar på upptäckten.

– Men det är slående hur kraftfullt verktyg metabolitprofilering är, och hur tydlig skillnaderna är när det gäller metaboliter mellan tumörerna i de olika subgrupperna.  Nu går vi vidare och undersöker om det är möjligt att använda blodplasma för att detektera och klassificera tumörer. Lyckas vi med det skulle vi med ett enkelt blodprov kunna hitta personer som har en ökad risk att utveckla en hjärntumör.

Även när det gäller behandling kan upptäckten få stor betydelse.

– Om vi vet att en tumör är beroende av till exempel fettsyraoxidering skulle det vara möjligt att ta fram en molekyl eller enzym som stryper den.

Att en studie om hjärntumörer och metaboliter ha genomförts i Umeå är ingen slump. Universitetet är men sin satsning Swedish Metabolomics Centre en nod för metabolitforskning inom SciLifeLab. Där finns sedan länge även en stark forskningsmiljö kopplat till hjärntumörer. 

– I den här studien har vi kombinerat dess två forskningsmiljöer.  Det har vi kunnat göra genom att ta med både läkare, kemister, patologer, genetiker, och statistiker på tåget.

I en tidigare studie har forskargruppen i Umeå även konstaterat att patienter med glioblastom har en medianöverlevnad på endast 14 månader. Att prognosen är så dålig förklarar de dels med att tumören, särskilt de invasiv migrerande tumörcellerna utanför de solida tumörområdena, ofta finns bakom blod–hjärnbarriären, vilket gör det svårt för många systemiskt administrerade cellgifter att penetrera vävnaden. Dels med att blod–tumörbarriären kan vara störd. 

Fakta och fynd

72,3 procent av de undersökta tumörerna klassificerades histologiskt som WHO grad 4 glioblastom, medan antalet tumörer med lägre WHO grad, 2 och 3 astrocytom och oligodendrogliom, båda förekom i 13,8 procent av fallen. Fördelningen av diagnos och könskvoten (62 procent av dem var män) var förväntat utifrån befolkning. Inga skillnader observerades i gliommetaboliska fenotyper baserat på kön. 

Alla histologiskt klassificerade tumörer definierades enligt WHO 2016-klassificeringen av tumörer i centrala nervsystemet, inklusive molekylära parametrar för 1p/19q-kodetion och mutation av IDH1- eller IDH2-generna. 

De undersökta tumörerna bestod av sex subtyper av gliom för vuxna:  

(1) glioblastom, IDH-vildtyp; (2) glioblastom, IDH-mutant; (3) astrocytom, IDH-vildtyp; (4) astrocytom, IDH-mutant; (5) oligodendrogliom, IDH-mutant och 1p/19q-kodeterad; och (6) oligodendrogliom, NEC (IDH-vildtyp och 1p/19q-codeleted). 

Totalt analyserades 1132 metaboliter eller metaboliska egenskaper; av dessa behölls 240 metaboliter för de slutliga jämförelserna och namngavs som unika metaboliter.

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson